Mansfrågorna är en viktig del av jämställdheten.
Dubbelarbetande kvinnor och lata män?
Av Fredrik Sandberg
En etablerad “sanning” som ofta läggs fram är att kvinnan i ett förhållande drar ett tyngre lass än mannen. Detta på grund av det dubbelarbete det innebär att både förvärvsarbeta och stå för majoriteten av hushållssysslorna.

Ett sådant scenario låter högst orättvist. Men är påståendet sant? Vid en första anblick kan det framstå som det. En kontroll av siffror från SCB visar att kvinnor faktiskt utför mer hushållssysslor än män:



Den uppenbara frågan är ifall denna sammanställning verkligen ger en komplett och rättvisande bild?

För att göra diskussionen enkel och tydlig förutsätts att sysslan “Eldning, vedhuggning” även innefattar samtliga andra (i typfallet) mansdominerade sysslor så som gräsklippning, renovationer, snöskottning osv. Siffrorna i grafen ovan skall alltså ses som korrekta och rättvist framställda.

Vad beror då denna till synes klart ojämlika fördelning på?

Varför jobbar kvinnor mer i hemmet än män gör?
En teori som ibland framläggs är att kvinnor generellt är mer måna om sitt hem, vare sig de är ensamstående eller sammanboende, och att de därför – även i ett förhållande – kommer att vara mer benägna att utföra hushållssysslor än mannen de lever med.

Det är möjligt att det är sant, men det är svårt att spekulera utan att landa i generaliseringar med dålig individprecision. Lämpligen bortser man alltså från den teorin, och förutsätter att kvinnor gör mer i hemmet utifrån samma benägenhet att hemarbeta som män. Inga bortförklaringar eller ursäkter att finna där, alltså. En annan teori är att kvinnor gör mer i hemmet helt enkelt för att de hinner göra mer, då de (genom ett eget fritt val) är hemmavarande i större utsträckning än män.

Nu kommer vi till det som är relevant, nämligen det faktum att män förvärvs- arbetar i klart större utsträckning än kvinnor. SCB:s egna siffror visar att om man lägger ihop hemarbete och förvärvsarbete arbetar män faktiskt mer än kvinnor! Så här ser statistiken ut för den yrkesarbetande delen av befolkningen:



Studerar man siffrorna mer i detalj är skillnaden mellan könen påtagligt liten, utslaget över alla veckans dagar. Hemarbete och förvärvsarbete hopslaget jobbar män 15 minuter mer, 8 timmar och 4 minuter (män) jämfört med 7 timmar och 49 minuter (kvinnor).



Därmed torde hela “vem arbetar mest”-diskussionen vara bordlagd. Könen gör uppenbarligen olika saker, men män är definitivt inte latare än kvinnor. Kvinnor är heller inte förtryckta genom att tvingas jobba mer i hemmet – åtminstone inte mer än vad män (genom sina egna val) är förtryckta genom att tvingas jobba mer i yrkeslivet!

Fotnot om pensionsfrågan
Det är frestande att tro att frågan i och med detta är helt utagerad, men så är inte fallet. Vi har i Sverige av idag, 2010, ett pensionssystem som grundar sig på förvärvsarbete. Detta innebär att den förälder som i ett parförhållande är hemma mest med eventuella barn istället för att yrkesarbeta, kommer att missgynnas avseende pensionens storlek.

Detta påverkar främst kvinnor negativt. Av olika anledningar – som här inte kommer att värderas – tar fortfarande kvinnor ut mer föräldraledighet än män, vilket gör att kvinnor generellt får ett sämre pensionsutfall. Utan att spekulera i lösningar på problemet, som är ett knivigt sådant, går det ändå att konstatera att det vore önskvärt med ett mer rättvist system; ett som belönar båda föräldrarna lika oavsett vem som är hemma med barn.

Detta har dock lite att göra med den ursprungliga sakfrågan: Tvingas kvinnor som regel att dubbelarbeta och därigenom dra ett tyngre lass än män, medan män kommer undan med att lata sig? Svaret på den frågan är enligt SCB:s statistik ett otvetydigt “nej”.

Källor:
Pinker, S. (2009). The Sexual Paradox - Men, Women And The Real Gender Gap. Scribner Book Company. ISBN: 0743284712.

“Tidsanvändningsundersökningen”.
Statistiska Centralbyråns undersökning om svenska hushålls tidsanvändning 2000/2001.

Källdatan återfinns här, i form av ett Excel-blad:
http://www.scb.se/statistik/LE/LE0103/2002M00/Tabell_B1.xls