Mansfrågorna är en viktig del av jämställdheten.
Diskriminering av kvinnliga företagare?
Av Fredrik Sandberg
Under 2008 genomförde Öhrlings PriceWaterhouseCoopers en stor undersökning om kvinnligt och manligt företagande, kallad just ”Kvinnligt och manligt företagande 2008”.

Undertiteln är ”Hinder på väg mot fler kvinnliga företagare”, vilket redan där kan orsaka viss misstanke om vinkling. Som man ställer frågor får man ofta svar, och om man genomför en undersökning med syftet att hitta hinder för kvinnligt företagande – ja, då är sannolikheten stor att man också hittar sådana...

Dessutom borde väl det primära intresset vara att upptäcka “hinder för framgångsrikt företagande” – eller är könet hos den som driver en affärsrörelse verkligen viktigare än hur rörelsen drivs? Nåväl, det är naturligtvis ingen skada skedd i att öka andelen kvinnliga företagare, så låt gå för det.

Låt oss istället kika på slutsatserna i undersökningen. Redan i den inledande sammanfattningen konstateras följande:

Bilden som växer fram är att det fortfarande finns så pass stora skillnader att vi ännu inte kan tala om ett jämlikt svenskt företagsklimat. Det mest alarmerande resultatet är det faktum att diskrimineringen fortfarande är så tydlig. Andelen kvinnliga företagare som diskriminerats i sitt företagande på grund av sitt kön är betydligt högre än bland männen.

Kvinnor har också svårare än män att skaffa kapital till sin verksamhet. Frågan är hur många potentiella kvinnliga företagare som givit upp redan innan de kommit igång med företaget?

20% av kvinnorna menar att familjesituationen är ett hinder för dem att utveckla sitt företag, motsvarande siffra för män är 15%.


Det låter ju som en ganska allvarlig situation, eller hur? Låt oss nu se närmare på vad undersökningen faktiskt visar, och hur detta skiljer sig från vad som presen- teras i slutsatserna:

Kvinnor har svårare än män att skaffa kapital till sin verksamhet
34% av kvinnorna ansåg att den största utmaningen när de startade sin verksamhet var att skaffa nödvändigt kapital. För män var siffran istället...34%. Det vill säga samma.

När det gäller att utveckla och expandera sin rörelse angav 10% av kvinnorna att det största hindret var bristen på riskkapital. Av en händelse precis samma andel som hos männen!

Vidare klargör undersökningen att 69% av kvinnorna ansett det enkelt att skaffa kapital när de behövt det. Männen har uppenbarligen haft det enklare. Hela 72% av männen har upplevt det som enkelt - en bedövande stor statistisk skillnad, eller hur...?

Var kan då (den upplevda?) skillnaden i svårighet att skaffa kapital ligga? En ledtråd kanske står att finna i följande faktum: Vid uppstarten av företaget lånade 47% av männen pengar för att kunna komma igång, men bara 41% av kvinnorna

“AHA!” utropar kanske någon nu. Problemet är alltså att kvinnor diskrimineras hos banker och kreditinstitut. Tja, kanske. Något facit finns inte, varför det är svårt att yttra sig med någon vidare tillförlitlighet.

Betänk dock detta: Det är också 48% av männen som svarar “Ja” på frågan om de kan tänka sig att låna pengar för att kunna expandera, medan motsvarande siffra för kvinnorna är 41%.

Detta antyder att benägenheten att låna pengar är den avgörande faktorn. Rent teoretiskt kan den ju faktiskt förklara hela skillnaden (särskilt om det tas hänsyn till att studier av manliga och kvinnliga beteendemönster påvisar att män rent generellt ÄR mer benägna att ta risker).

Familjesituationen är ett större hinder för kvinnligt företagande än för manligt
OK, sant är att 20% av kvinnorna angav att familjesitautionen var ett hinder för dem avseende att utveckla sitt företag, medan samma siffra för män bara var 15%.

Samtidigt svarare 92% av BÅDE män och kvinnor “Nej” på frågan ifall familjesituationen ansågs som ett hinder för att starta företaget. Det är också 96% av kvinnorna som anser att det går att kombinera familjeliv med företagande, men bara 91% av männen!

Vill man kan man av ovanstående siffror lika gärna göra analysen att det är män som är diskriminerade - det är ju trots allt färre män än kvinnor som anser att det går att kombinera familjeliv och företagande! Nu är det knappast fallet det heller, men det visar i alla fall på hur resultatet kan vinklas för att nå en efterfrågad slutsats.

Fler kvinnliga är manliga företagare diskrimineras
Här föreligger faktiskt en statistisk skillnad som är svår att bestrida. Kanske är detta ett uttryck för faktisk diskriminering, vilket i så fall är allvarligt. Trots det är det svårt att inte ifrågasätta undersökningens upplägg och slutsatser kring detta. Så här står det:

Kvinnor säger i högre utsträckning än män att de har upplevt att de blivit diskriminerade eller förfördelade i sitt företagande pga av sitt kön. 25% av männen menar att de blivit diskriminerade pga av sitt kön medan motsvarande siffra för kvinnorna är 39%.

Lägg märke till ett par saker här. “Kvinnor säger i högre utsträckning än män att de har upplevt att...”. Säger? Har upplevt? Utan att ifrågasätta sanningshalten i dessa kvinnors påståenden: vore det inte mer intressant och relevant att grunda en slutsats kring eventuell diskriminering på FAKTA?

...till exempel genom att studera fällningar i olika instanser så som Diskrimineringsombudsmannen? Går det inte att se problem i hur slutsatsen dras här? Vore det inte intressant att få något (ett enda?) exempel på HUR denna diskriminering tagit sig uttryck?

Slutsats
Det känns skrämmande uppenbart att den undersökning som Öhrlings genomfört haft som förutbestämt mål och agenda att finna (uppfinna?) hinder och orättvisor för kvinnligt företagande. Siffror presenteras och läggs fram på ett vinklat sätt, och slutsatser dras utan någon som helst tillförlitlig faktagrund.

När stora, tunga aktörer som Öhrlings PWC på detta vis utan reflektion eller eftertanke vinklar verkligheten, är det inte undra på att vi har en missvisande bild av att mäns och kvinnors möjligheter skiljer sig åt i det här landet…

Källor:
“Kvinnligt och manligt företagande 2008”. Rapport från Öhrlings Price- WaterhouseCoopers. http://www.pwc.com/sv_SE/se/publikationer/assets
/rapport_manligt_kvinnligt_2008.pdf